www.coronaonslow.blogspot.com

tisdag 17 maj 2011

Inlägg 3

Inlägg 1 - Presentera mig och min häst (länk)
Inlägg 2 - Min hästs dåliga och bra sidor (länk)
Inlägg 3 - Min största rädsla inom hästsport
Inlägg 4 - Favoritbilderna på min häst
Inlägg 5 - Det här finns i min ryktlåda
Inlägg 6 - Något annorlunda med min häst
Inlägg 7 - Redskap/utrustning jag inte klarar mig utan

Jag har haft många fler rädslor än vad jag har nu inom ridsporten. Ett tag var jag livrädd, slutade rida för ett par månader. Sen började jag igen men hittade på ursäkter för att slippa, jag var nervös och rädd för att ramla av. Jag ville rida, det ville jag. Men jag ville inte galoppera och jag ville alltid ha den absolut snällaste hästen.

Första gången jag gick upp i grupp 2 och skulle galoppera ramlade jag av. Jag hade en häst som hette Rocky. Han var snäll på alla sätt och vis, det var bara jag som inte kunde hålla ballansen! Efter det blev jag rädd och gick ner till grupp 1 igen. Där gick jag i något år, tills jag bestämde mig för att försöka igen. Jag hade Blackie, en fet liten Bponny dam i nästan en termin, hon lärde mig att lita på mig själv igen och att våga! Första gången jag hoppade hade jag Blackie. Hon stannade nästan vid varje hinder och hoppade från stillastående. :3 Fina lilla tösen, jag saknar henne allt!

Ett tag var jag livrädd för Tigger. Förstår inte varför, han är en underbar ponny som -dock, får för sig att han skall busa ibland när han har tråkigt. ;-) Drar en rackabajsare genom hela manegen! Eller hoppar till för att han ser sin egen skugga. Charmpelle!

Det var när jag började rida Kalle som min rädsla släppte mer eller mindre helt! Älskar man en häst struntar man i om den hoppar till eller blir rädd. Det gör igenting om man åker av. Kalle  är ju den bästa. <3 Han gav mig mitt självförtroende tillbaka, och numera är jag inte så rädd av mig.
Det hemskaste som kan hända är att Kalle blir sjuk eller skadad .. eller ... dör.. Vilket kommer hända någon gång, men den dagen den sorgen.


Eller jag är rädd för en sak till: när Kalle drar i väg utomhus. Jag blir rädd när jag känner att jag inte har kontroll över situationen. Då blir jag rädd!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar