Efter en stunds (för normala människor läs ett par timmars) stallhäng där jag inte fick så mycket gjort, är jag nu hemma och har nyss ätit. Mums med sånna där bruna cornflakes - branflakes tror jag de heter, linfrön, mjölk, skivad banan och en stoooor kopp te. :) Mätt och belåten är man nu.
Inte fick jag ridit heller haha. Hästapållarna fick gå till sommarhagen idag, de skall vara där nu resten av sommaren. Så tyckte det var bättre för hästen min att få gå ut med kompisarna. Kollade lite på Tävlingsgruppen Hoppning och på Gymkhana träningen, duktiga tjejor har vi! :) Tror inte jag skulle sitta kvar om jag försökte göra som dom gör... o.o
Och då kommer vi då till det ökända ALLEBY SYNDROMET.Vad är då detta? Det finns en så kallad alleby tid; en stund är alltid mer än vad man tror, och sätter man sig i caféet kommer man inte där ifrån. :) Så underbart, man bara lever i stunden! SÅ HÄRLIGT!! I stallet kan man bara vara sig själv och det är grymt skönt i den sjuka värld vi annars lever i...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar