Jag red ut, pappa gick med och höll oss sälskap. Red upp för 'Kalhyggetbacken' som är en lång backe uppför en kulle till ett område där de har huggt ner alla träd. Det är svårt att rida där uppe, men backen upp är bra!
Kalle har blivit duktigare på att lyssna på mina hjälper även när vi rider ut, i skritten idag slappnade han av så fint så. Duktig Kalle! Traven gick sådär och de korta galopper vi tog var mer eller mindre ... flängiga. Roligt! :-)
Så länge jag känner att han inte blir för stark (som har hänt några gånger) så brukar han få springa. Rider jag själv så brukar han inte bli så stark, det är mest i grupp han blir hetsig. Det är jättekul att han tycker det är roligt, men jag blir osäker om jag känner att jag inte kan stanna honom. Vilket egentligen inte är så konstigt. ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar