Jorden runt på 6 steg

Sitter i detta nu och ser igenom de avsnitt jag missat av Filip och Fredriks nya program "jorden runt på 6 steg" där de försöker bevisa devisen om att alla känner alla genom 6 vänskapssteg. En 92 årig grönsaksodlare i från en liten bergsby i Nepal känner någon - som känner någon osv som senare skall leda till en bestämd kändis - i det här fallet stjärnkocken Gordon Ramsay. 

En liten, liten fjäril av lust, vilja, nyfikenhet fladdrar i mig som vill ut. Som vill iväg, ut i världen. Bara något så geografiskt nära som att utforska en ny svensk stad, åka norrut. Sätta sig med sin allra bästa vän i en bil och åka. Inte veta vart man hamnar, sova i bilen och äta Bullens Pilsnerkorv på någon motorväg någonstans.

"En dag ska jag rycka upp ankaret
som håller detta skepp i sin hamn,
Bara släppa taget, driva med vågorna
Dit ingen känner mitt namn"

Jag säger inte att jag trampat färdigt vägarna i den stad jag lever i. Jag har nyss fått ett fast jobb, snart kan jag köpa egen lägenhet. Det är liksom nte riktigt läge att lämna Göteborg bakom sig, ingen bra tidpunkt. Undrar om den någonsin kommer, den där tidpunkten. Kanske kan jag bli någon slags mental backpacker på deltid? Är det ett yrke? Mental backpacker. Borde vara det. Likväl som en del borde tituleras "Drömmare". Kanske det jag borde bli. Drömmare... Gessle-varning på det där.

 Vardagarna kom och dom gick - inte visste jag att det var livet.