6/1 Uteritt

Jag har nyss fått tillbaka känseln i mina lår. Jag skämtar inte när jag säger att det på riktigt kändes som att jag förfrusit dom under uteritten med Kalle och pappa förut. Det trots att jag hade dubbla par byxor, ett par leggings och mjukisbyxor, men det hjälpte fasen inte alltså. Fötterna och händerna klarade sig, men öronen och näsan har nog nästan sett sin egen existens i revy tror jag haha. Kalle fick ha sitt supervarma skrittäcke i ull från Charlies Häst&Hund i dag. Passar honom riktigt bra, och snyggt är det också. Solen sken och himlen var klarblå. Vi var ute i runt en timme. 

Lite sidvärts, ryggningar och slutor skapade en frustande, mjukare häst som var riktigt trevlig tillslut. Marken var rätt hård, det har ju varit minusgrader ett par dagar nu, så det blev mest skritt med några få travinslag. Viktigaste var ju ändå att vi kom ut och fick rört på oss - alla tre. :) 

Ett klyschigt inlägg

Nytt år, nya möjligheter. Jävla klyschigt det där, men det skall väl sägas enligt någon slags naturlag. Nya möjligheter, nya problem, nya sätt att lösa problemen på. Förbättringspotential helt enkelt. Spännande på många sätt men också fruktansvärt läskigt - på många plan. Ett helt år, 365 dagar, där allt kan gå åt helvete -eller 12 månader där man lättsamt får glida fram på rosa små fluffiga moln. Låt oss hoppas på det sistnämnda, även om de flesta med någon slags verklighetsuppfattning inser att det antagligen kommer födas fram någon slags häxbrygd av alla möjliga känslor. Som det brukar vara med andra ord.

2015 var verkligen det - ett känslornas år. Jag har gått igenom mer på det här året än vad jag någonsin gjort. Åtminstone känns det så just nu. Peter Lemarc snurrar i bakhuvudet; "det man bränt kommer aldrig åter". På ett sätt är det bra, eftersom man då måste bygga sig något nytt. Starta från början, ta reda på vart hjärtat vill bo för att sedan kärleksfullt inreda sin egen mentala lägenhet. Flytta runt ett par gånger, upptäcka att den där fyrarummaren på elfte våningen utan hiss var billig, jävla läcker men rätt otymplig. Tänk att bära upp alla minnen, erfarenheter och hjärtesorger för alla de trapporna varje dag! Man skulle tillslut inte orka ta sig upp och när man väl gjorde det skulle den där fyrarummaren eka tom. Man lade alla sina besparingar på en omöblerad lägenhet, kala väggar och ett kallt, repat trägolv som får dig att inte känna dig som hemma, inte välkommen. Som att lägenheten inte alls ville bli bebodd från första början. Det är rörigt det där, jag vet. Det enda receptet tycks vara att slå upp "Bostad" i GT och leta ny lägenhet. Vem vet, någon gång kanske man till och med hittar sin drömvilla. 

I slutändan tror jag det viktigaste år, även fast man vet att det knappast lär bli ett lätt år rakt igenom, att våga hoppas, våga tro. Så länge hjärtat vill spelar det ingen roll att hjärnan tvekar. "Kör, bara kör", det lär knappast bli det sista misstaget du gör i ditt liv, det sista snedsteget du tar. Det behöver inte ens bli ett snedsteg - det vet man ju inte fören efteråt. :)

Nytt år, nya möjligheter baby! 

Jorden runt på 6 steg

Sitter i detta nu och ser igenom de avsnitt jag missat av Filip och Fredriks nya program "jorden runt på 6 steg" där de försöker bevisa devisen om att alla känner alla genom 6 vänskapssteg. En 92 årig grönsaksodlare i från en liten bergsby i Nepal känner någon - som känner någon osv som senare skall leda till en bestämd kändis - i det här fallet stjärnkocken Gordon Ramsay. 

En liten, liten fjäril av lust, vilja, nyfikenhet fladdrar i mig som vill ut. Som vill iväg, ut i världen. Bara något så geografiskt nära som att utforska en ny svensk stad, åka norrut. Sätta sig med sin allra bästa vän i en bil och åka. Inte veta vart man hamnar, sova i bilen och äta Bullens Pilsnerkorv på någon motorväg någonstans.

"En dag ska jag rycka upp ankaret
som håller detta skepp i sin hamn,
Bara släppa taget, driva med vågorna
Dit ingen känner mitt namn"

Jag säger inte att jag trampat färdigt vägarna i den stad jag lever i. Jag har nyss fått ett fast jobb, snart kan jag köpa egen lägenhet. Det är liksom nte riktigt läge att lämna Göteborg bakom sig, ingen bra tidpunkt. Undrar om den någonsin kommer, den där tidpunkten. Kanske kan jag bli någon slags mental backpacker på deltid? Är det ett yrke? Mental backpacker. Borde vara det. Likväl som en del borde tituleras "Drömmare". Kanske det jag borde bli. Drömmare... Gessle-varning på det där.

 Vardagarna kom och dom gick - inte visste jag att det var livet. 

Höstlov? Tusan heller!

God dagens! Eller godkväll kanske, klockan har ju passerat åtta..

Nu är det NOVEMBER, visst har det ändå gått väldigt fort det här året? Det känns som om tiden bara går fortare och fortare, och "de som vet" säger att tiden går ÄNNU fortare när man blir äldre. Läskigt! Vem vet, snart kanske tiden går så fort så den går baklänges...

Så ... what's new? Inte fruktansvärt mycket. Kalle går på bra, han är i princip back on track igen efter hältan. Börjat klickerträna honom dessutom, bra komplement till ridning och tömkörning. Han verkar gilla det och han är väldigt lättlärd! Tog en och en halv gång att "klicka in honom" som man säger.  30 klick och 30 godisbitar senare hade han fattat vinken. Duktig häst!

I tisdags förra veckan var jag och Matilda (http://matildaovdahl.devote.se/) ute och åt middag i höstrusket. Moon Thai landade vi på (ligger på avenyn). En drink innan maten, varmrätt och vin - till och med efterrätt orkade vi med innan vi styrde kosan hemåt. GTG-are har ju som bekant inget höstlov så jag fick passa mig lite för att kunna orka upp till onsdagens skoldag. Hur som haver var det en underbar kväll och jag hade jätteroligt!

Onsdag kväll var jag och mamma på "Balansekonomi" där Charlie Söderberg (känd från bland annat Lyxfällan) föreläste om "hur man gör sitt liv rikare" genom att tänka mindre -göra mer och faktiskt våga satsa. För att riktigt förstå bör man gå på föreläsningen själv, för det var en superkick i arslet och en riktig motivationshöjare!

En bioupplevelse har jag också hunnit med den här veckan. Jag och M var och såg "Equalizer" på Bergakungen i går. Den var faktiskt helt okej, fast hälften av filmen var rena våldsscener och de kollar jag ändå inte på men det jag såg var bra! Action skall väl vara överdrivet antar jag. På något sätt blir filmen lite enklare att smälta om det är en actionfilm och inte en thriller. En thriller är mer verklighetstrogen.

Somsagt nu är det NOVEMBER och i morgon är det måndag. Dags att gå och lägga sig för att i morgon vakna upp till en ny, härlig vecka!

Regn, rusk och ridpass

Helg, helg, helg, helg, helg, helg, helg, helg, helg!!
Idag är (var) det fredag, och fysik på morgonen = stallet!! Red Kalle en timme innan lunchen idag, var där vid halv nio ungefär. Dressyr och lite markarbete. Blev superfin i traven, trampade på fint. Lite seg i skritten och räjser i galoppen, hihi. Bra framåtbjudning på bommarna också. Summa sumarum: duktig häst och svettig Hanne!

Slutade vid tre och åkte hem för att laga lite mat. Fläskkarré med potatisklyftor och bearnaisesås (på påse dock, skäms!). Mätta och belåtna styr vi strax kosan mot sängen. Ena hälften av den lilla familjen Ingvarsson/Hansen jobbar övertid i morgon. Vilken tur att det inte är jag!

(Kalle är en väldigt tacksam häst. Skulle plocka in bommarna och mocka manegen. Ställde helt sonika K i mitten av manegen. Kan meddela att han står still. Inte mycket bus där inte..)

Lördag

Nu var det länge sedan jag skrev något! Jag har velat men det har bara inte blivit av. Tråkigt egentligen, jag tycker ju om att kunna se tillbaka på de "små" sakerna i vardagen. 

Kalle är i princip i full gång igen i skritt trav och galopp. Har inte börjat hoppas än, dock. Det kommer nog snart. Skolan flyter på. Mycket att göra dock, känner mig lite stressad. Ser fram emot praktikperioden efter jul, trots att man har en Praktik-rapport att skriva och förhoppningsvis mycket att göra på arbetsplatsen så är det avslappnande att göra något annorlunda. Trots att jag slet som en hel hjord som grönis på sommarjobbet (Upp klockan fyra, bussen halv sex, stämpla in och byta om. Lyfta plåt, ladda plåt, LÄRA SIG framför allt. Gick ner två kilo på fyra veckor) så var det ändå lite som en semester. Det var något annat än skolan och man behövde inte "ta med sig jobbet hem". Efter 15:24 slutade jag tänka. Skönt!

Nu på förmiddagen skall jag till stallet och rida K. Funderar på att fråga papput om han vill gå med mig ut som förra gången. Det är roligt att ha pappa med, vi umgås ju aldrig annars det är bara i stallet. Qualitytime! Kul att ha någon att prata med också, och K älskar pappa!

I eftermiddag Måste Måste Måste jag plugga, oavsett om jag vill eller inte. Mängder av uppgifter och ett par redovisningar coming up nästa vecka och veckan därpå. På måndag åker jag dessutom till Ullared och jag vill ha allt klart så långt det går för att slippa sitta på tisdag efter skolan. Bra va?
En gaaaaamal sensommarbild! Från 2011 tror jag.

Söndag

Idag är det en hästlös dag! Jessica och Amanda har Kalleman.

Har verkligen sovit så sjukt dåligt inatt. Det har gubben också, tydligen. Kan inte påstå att jag sovit bra på hela helgen så sett. Lite dumt kanske, nästa vecka blir fartfylld! Hoppas jag sover bättre inatt i allafall.

Tja annars då? .. Inte så fasansfullt mycket. Jag och mamsen skall åka och hälsa på mormor på hennes vårdhem i Åsa. Hon ligger där i väntan på "tillbakasättning" av hennes knäled som hon opererade ut efter att ha haft väldigt, väldigt ont. Stackars mormor. Finaste mormor. ♥ Skall försöka hinna baka en sockerkaka innan vi åker. Typiskt att jag måste plugga .. hrm.. ;-)

Foto: Jessica

Två hästar i en smäll

Igår var en bra dag! Robotteknik med programmering på förmiddagen och sedan svenska efter lunch. Åkte till stallet efter att jag slutat vid halv fem och gick sedan med Amanda och Kallesson ut. Vi håller på att rida in oss på nya "bettet", ett  Hackamore alltså bettlöst. Amanda red barbacka och vi var ute i ca 45 minuter. Skritt och trav, halter, ryggningar, lite sidvärtes och så där. Duktiga är dom!

Sedan var det dags för mig att rida i Dressyrspecialen. Fick Ivan den förskräcklige. Lite till åren och framtung så det tar en bra stund för honom att bli mjuk och fin. Igår kände jag något som jag inte brukar känna. Efter ca 45 minuter var det som att allt släppte. Den där härliga "jag har ingenting i händerna" känslan som Kalle brukar bjuda på infann sig även hos Ivan. Både i skritt, något steg här och där i galoppen och framförallt i traven. Vad maffig han blev plötsligt! Snygga Ivan.

Jag är faktiskt jättenöjd och jag tror han tycker det är skönt att bli genomriden.

Nedan: Amanda och Kalle i går!
http://ladyamandas.blogg.se/ 

Äta gräs - session

Jag vet ärligt talat inte hur många liknande bilder jag har på datorn, men många är det i allafall. De är mysiga på något vänster, harmoniska! Med öronen vinklade som paraboler, en ivrig blick och ljudet av mumsande kan man helt enkelt inte tycka annat än bra om det hela. Äta Gräs ♥

Dessa bilderna tog jag i går. Suddiga och fokus ligger på gräset -inte på hästen. Mobilkameran kanske inte är den bästa.. Hehe.

Man får passa på så länge vi slipper frosten. Jag brukar vanligtvis inte äta gräs (höhö), men jag kan anta att gräs som blivit frost:igt smakar som mikromat ... typ. Det är ju samma rätt men smaken blir aldrig det samma. Hmm .. får nog fråga farbror K om det där på onsdag tror jag, för idag är det Amanda som har Kalle!

My bad luck...

Jag trodde seriöst att tabletter inte kunde bli större än de panodil jag tvingat ner senaste veckan, men ack så fel jag hade. Pencillin är fanimej ännu större. Och jag som har så svårt att svälja tabletter!..

Hoppas detv var underförstått, men igår fick jag alltså mitt pencillin. Jag har *wait for it* ÖRONINFLAMMATION! Wiiiie! Började kännas i öronen i början på förra veckan. Var hos Kärra Vårdcentral och kollade men ... nej. Ingenting. Sedan blev det bara värre och värre, det liksom blixtrade i hela högersidan av huvudet och sova var ju bara att glömma. Som tur var orkade jag genomlida Stockholmsresan med klassen.

Lördagsnatten blev det ultimata klimax:et och då orkade jag verkligen inte. Satte mig på Hisingsakuten Söndag morgon och Voilá - det var vad jag trodde.

Vad händer idag då? Jag har bara en lektion idag i skolan, Elkraft, och jag slutar halv fem. Skall dra mig till bussen om ca en halvtimma med svinstarka ipren och pencillin i necessären. Jag har hästen idag, men beroende på hur jag känner kommer nog Jessica eller Amanda (länk) rida. Denna veckan skall vi förhoppningsvis börja sätta i gång Kalle ordentligt, med uppsutten trav och fortsatt fokus på liksidighet och form. Min fina häst!

Bed of roses

Säng klädd av rosor, nytt överkast som jag köpte häromdagen. ♥
I övrigt har det varit en bra dag, fastän att jag är supertrött- Har nyss ätit lite kvällsmat och skall ut på en pw runt omkring, det blir nog en tur till Storås.

(OCH Imorgon är det freedag och heelg! Like!)

Bassholmens Dag

I lördags var vi iväg på äventyr, familjen annorlunda. Bassholmens dag var på schemat. Åkte dit och njöt av sol, havet och luften. Mysigt! Fikade lite och kollade på lite båtar. Efteråt åkte vi en snabb sväng till Skärhamn och tittade.

Måndag..

Kokat ris och plockat ut fläskkarre med en god sås ur frysen. Får ta och laga lite mat i morgon när jag kommer hem, lunchlåda blues. Tycker om att laga mat å andra sidan så det är inte så hemskt.

Första dagen på jobbet var något händelselös men det blir nog förhoppningsvis bättre. Vi har inte fått lov att göra så mycket än, hoppas på ett "ordentligt" jobb snart så tiden går fortare. När jag praktiserade så hade man oftast saker att göra hela tiden. Kom det ingen kaross på linen fanns det saker att fylla på, att städa och så vidare. Då går passen så ohyggligt mycket fortare, det går inte att beskriva!

Bilden är ifrån igår kväll, min otroligt vackra syssling!

Kung av ingenting alls

Sitter i ett par alldeles förstora mjukisbyxor samt en urtvättad tshirt. Den luktar herrparfym och metall. Trivs ganska bra, jag. Lyssnar på lite Per-Gessle och Gyllene Tider. För att jag kan, Inget speciellt med andra ord, så att säga. Men det är okej, jag mår bra!

Här kommer kung av sand, här kommer kungen av ingenting alls..

Bilder = minnen ♥

Tårarna rinner och nosen är öm. Hallelulejah priced be the allergimedicin. Mamma köpte hem både näsdroppar och ögondroppar så nu skall det förhoppningsvis lösa sig..

Är inte allt för trött så jag sitter och kopierar bilder till ett USB-minne. Känns tryggt att ha de där också, just nu är mina enda backuper min gamla Bilddagbok (numera heter sidan dawviews tror jag) och facebook. Känns ... säkert. Så nu känns det iallafall bättre!

Rossen

Ross innan ridningen igår. Gick somsagt bra, lite fort bara. Hehe. :-)

Godnatt

Är numera helt slut. Ännu en dag av konstant aktivitet har passerat. Tog mig i kragen och trotsade äckelvädret för att ta bussen till stallet efter lunch idag. Tog längre tid än vanligt kort sagt... Hade privatlektion på Kalle för Madde Bergström vilket gick superbra, och sen hoppade jag Ross på lektion. Det gick bra, lite fort bara. ;-)


Nu är det dags att sova, är verkligen sjukt trött orkar inte vara uppe längre. Haha. :-)

Flätor i manen

Titta! När jag kom till stallet igår så hade Kalle fått 3 söta flätor i sin tjocka man. Vem har gjort dom tro? :-) Inte var det jag i alla fall! Gulligt!

Trött tjej...

Here's the deal, klockan är lite över 22 på kvällen och jag är heeeelt slut. 
Jag och Madde åkte ju mycket riktigt till Kungsbacka, tog tåget ner. Gick av, gick igenom Kungsmässan -fick idén att leta reda på Svensk Ridsport. Detta insåg vi låg ganska långt bort efter en stund av knatande. Tillslut kom vi i allafall fram, och gick in och kollade. Ingen av oss köpte någonting, var mer för att kolla vad som fanns där och så.
Vi orkade inte gå tillbaka till Kungsbacka station så vi fortsatte i stället gå mot Freeport och Hede Station. Det hela tog ungefär 1.5 timme och vi var rätt möra efteråt. ;-)
MEN äventyret för min del tog inte slut där.

Vi tog tåget hem, och jag åkte över till Hjalmar Branting. Insåg att jag hade 15 minuter på mig innan min buss hem gick, så skyndade mot Paprika. Beställde mat och åkte hem. Pappa hämtade mig och jag åkte till stallet. Red först Ada innan lektionerna började, mockade och sedan red jag Kalle efter att lektionerna var slut. TRÖTT TJEJ kort sagt. Så dagens motion har varit att rida 2 hästar och gå säkert mer än en halv mil. Puhh!

På tåget till Kungsbacka

Madde - 'Det ser ut som Damsugare!'

Universeum

Ännu en dag har snart passerat! För min del har det betytt ett besök på Universeum med min kära familj, kusiner och mormor. Faktiskt jätteroligt, dock var höjdpunkten hajarna! Dessa gigantiska varelser som lätt glider över dig när du går genom hajtunneln. Häftigt är bara förnamnet! :-)
En annan favorit var Glufse (fågeln på första bilden) och en orange polare jag hittade inne i regnskogen. Den var --- cool! Verkade ta det helt lungt med människorna omkring, stod kanske 2 meter ifrån den. Fin fågel!
Och just det; i mitt nästa liv vill jag vara en sköldpadda. It's like; hey, jag är en sköldpadda. Jag ligger här och. .. chillar. Om en stund skall jag ta en tupplur, äta lite käk och sen chilla lite till. Inget dumt liv! ;-)