Kodnamn Lisa

Jag vet vad som händer varje gång jag är sjuk och tvingas vara hemma. Den där känslan jag får, när jag inte kan gå utanför huset. Den känslan får det bokstavligt talat att KLIA i fingrarna ... and here I go again. Skrev detta inlägget i går kväll, så det är tidsinställt. Varför jag gör det? Jag vet inte. Some kind of addiction gissar jag.

Jag känner mig allmänt jättepeppad inför många saker de kommande veckorna och månaderna. En sak som är lockande, är att Johan Falk - Kodnam Lisa hade premiär i fredags! Jag är lite allmänt kär i de filmerna faktiskt, även om (Ja, jag är precis som alla andra tjejer. Den här gången tänker jag flyta med strömmen.) Joel Kinnaman gör mycket. Även Mikael Tornving gör ett himla bra jobb i de senare filmerna, thumbs up!

 

Ruinerad..

Vill härmed bara informera om att jag är hutlöst plundrad på pengar, nästintill ruinerad. Slantarna flög ut ur fickan, skulle man kunna säga.

Eller ja. Så farligt var det väl kanske inte. Men kunde ha blivit.
Ett besök på Ellos hemsida kostade en del, hittade jättemycket fint som jag gärna hade beställt utan problem. Synd att man inte är multimiljonär i de fallen kanske. Jaja, kläderna ska levereras om 4-5 dagar i alla fall -ser fram emot detta!

Tycker synd om mig själv 7.0

Jag orkar inte med mig själv längre. Klarar ju inte ens av att vara frisk, fick ställa in mitt kalas idag bara för att jag inte orkar. Farfar hade beställt massa fin tårta och annat gott gott till ikväll, men eftersom jag förstörde allt så är det till ingen nytta.

Tänker begrava mig själv under mitt täcke resten av den här jävla veckan och tycka synd om min omgivning som behöver dras med mig,
Ciao.

Getting the thumb out of my butt..?

Godkväll!
Sitter och försöker få tummen ur röven. Har nämligen ett otroligt jobbigt matteprov i morgon som jag måste ålugga till. Är dock så in i bänken trött.. Har varit en sådan dag idag, vaknade av att pappa väckte mig halv åtta (!) eftersom batteriet på telefonen gav upp under natten, jag älskar inte min mobil. Stressad som tusan... Ingen bra start på dagen!
Genomled i allafall denna Torsdag med nöd och näppe, och hade gärna gått och lagt mig för att sova och gärna inte vaknat igen. I allafall inte på ett tag...

Jag bestämde mig tydligen omedvetet för att ligga utslagen med någon slags influensa-historia för ett par veckor sedan.. En vääälidgt dålig ide. Missade JÄTTEMYCKET i skolan som jag får ta igen nu. YES underbart. Älskar det. Ja. Jag tycker synd om mig själv..

Från A till B på två röda

Jag har inte sagt så mycket senaste tio minuterna. Inte du heller. Ett leende och vi konstaterar att ja -maten smakade gott. Jag berömmer dig för maten och frågar; är du klar? Sedan tar jag din tallrik och går bort för att diska. TIO minuter. Mer än så tog det inte att äta upp den där middagen. Och det hsr blivit en standard för många svenskar. Det skall gå fort att äta, sedan spelar smaken inte så stor roll. Det smakar okej, jag äter upp snabbt och sedan kan jag göra något annat som känns vettigare. För visst är det så- allt som jag gör skall gå fort, det är ett samhälle i den omedvetna stressens tecken!

När jag kommer hem från plugget på eftermiddagen är jag trött, hungrig och kanske också medvetandes om att jag kommer att behöva göra ytterligare saker innan jag somnar i kväll. Jag tänker naturligtvis på studier. Jag vet att det är något som jag dras med var dag. Och när jag då kommer hem ställer ju jag naturligtvis mig inte och lagar mat, och det gör inte någon annan i huset heller. Jag äter något snabbt; en macka, en färdigrätt, gårdagens rester. ALLT som inte tar TID, det skall gå fort att göra och ännu fortare att äta.
Från att ha lagat mat i snitt 2 h per dag, är nu medelsvensken nere i 14 minuter per dag. Och man beräknar att tiden skall minska med ytterligare 9 minuter fram tills 2030! För det är ju så, vi gör mer nu än vad vi gjorde förr. Vi har fler fritidsaktiviteter, vi vill pressa in fler timmar på dygnet än vad som finns tillgängligt. Vi vill vara på fler ställen samtidigt. Vi lever i en omedveten stress...

Ibland kommer någon fram till mig, och säger att de sett mig på stan dagen innan. De ropade på mig och försökte få kontakt. Men jag bara gick. Det handlar inte om arrogans eller ignorrans, utan att jag vill ta mig från A till B på kortast möjliga tid. Jag bara går, fort och med målet i sikte. Då kan ingen hindra mig, minsta lilla störningsmoment gör att jag tappar tid. TID. Hur hamnade jag där? Hmm.. jag vet inte. Nått att tänka på.

Nej, nu skall jag gå och kasta i mig nått ätbart, måste hinna skriva lite på ett argumenterande tal i svenskan innan jag somnar. Ciao!

Kanske är jag bara lat

Sitter på Torget i skolan, ett ställe där elever samlas för att plugga, softa eller bara hänga. Vi har en sällsynt håltimma denna torsdagseftermiddag eftersom mentorstiden vi skulle haft blev inställd. En hel timme att göra något vettigt på, tänker jag! Jo men tjena. Trots att man VET att det ligger arbeten och väntar som man BORDE ta tag i, så hamnar man på sociala medier, youtube eller någon annan hemsida som ABSOLUT har med mitt arbete om kvinnors rätt att bära Burka att göra.. Eller inte. 

Hur kommer det sig att det alltid slutar såhär? Jag tror att människan är lat till naturen. Naturligtvis finns det en del som vid minsta lediga tid gör det de måste för att röja eventuella arbeten ur vägen. De som startar upp ett projekt och fullföljer det så snabbt som möjligt för att få ett resultat värt att presentera. Och det finns sådana som mig, som börjar på uppgiften i tid, skriver en del men slutför den inte. Sen får jag ändå sitta kvällen innan inlämningen för att skriva klart. LATHET I say. 

Dock är det inte säker att resultatet kommer bli dåligt bara för att du börjar med det i sista minuten. En del människor jobbar bäst under press, och MÅSTE helt enkelt få fram ett godtagbart material på en kort tid -som dessutom blir bra. Är det också lathet? Eller är det bara en medvetenhet om sina egna tillvägagångssätt som man vet fungerar? Ballansen är hårfin!

Så jag kanske inte är lat ändå. Kanske jobbar jag bara bäst under press. Så jag väntar nog ändå med att skriva klart uppgiften. Just nu orkar jag inte...

Tiden går fortare än jag

Förra söndagen satt jag och Madde i bilen på väg hem från gymmet. Madde tar upp sin telefon, och börjar redogöra för hur många dagar det är kvar tills diverse händelser; 18årsdagen, Studenten, "Gå-till-systemet"dagen, sommarlov etc etc. Vet inte om jag skall skratta eller gråta, när de flesta datum är om "500 dagar, 22 timmar och 34 sekunder" mer eller mindre exakt, saknas bara tiondelarna på sekunderna där. 

Tiden går så oerhört fort och ibland så tar den betydligt större steg än vad jag gör, så jag hinner inte ifatt. Tiden är tung också, så det blir stora gropar i snön efter skosulorna. Hålen är så djupa att jag får fira mig ner till bottnen, för att sedan klättra mig upp på andra sidan. Eller gå runt fotspåret, som är så brett så flera minuter hinner gå förbi innan jag kommit runt. Och när jag väl har kommit runt, så har Tiden ett stort försprång. Den har ett handicap, trots att alla vet att den vinner i slutändan. Kanske hinner jag ikapp om jag börjar springa, låter verkligheten flyga förbi utan att sätta några mentala spår eller minnen. Men jag vet inte ..det sägs att tiden går fortare desto längre livet fortskrider, så det kanske inte är dags att börja springa än. Så bra kondis har jag inte..

En nystart

Jag är nog världens lyckligaste i stunden! Trots en del omkring som inte är som det borde, mår jag verkligen toppen just nu. Det är de små sakerna som lyser upp, right? Det är därför man har lampor. 

Det finns så enormt mycket jag skulle vilja skriva här så det är sjukt. Allt passar dock inte in så att säga, även om jag vet att den del som bloggar gärna kastar ut sitt privatliv över andra. Men i allafall;
Andra terminen på Göteborgs Tekniska påbörjad! Första provet hade vi redan ... första veckan? Ett avgörande prov i en programmerings-kurs. Är inte helt säker på hur det gick men det lär jag få reda på förr eller senare.

Efter en lååång semester har Kalleman börjat gå igen. Det är mattes, det vill säga mitt, fel att han inte gått. Bristande tid har fått mig att sätta stallet åt sidan, tyvärr. Men nu är vi på gång igen, no worries. Ungdoms Sektionen hade möte i Torsdags, även på den fronten blir det förbättringar under 2013! Så detta känns som en nystart för det mesta tror jag.

Mål med MITT 2013

Skrev en årsresume innan nyår som jag aldrig lade upp.. Funderar på att göra det, havent decided. Hmm .. får bli något att tänka på!

Nytt år Mina Vänner! 2013. Förhoppningsvis ett bra, givande och allmänt positivt år fullt av upptäckter och utmaningar. Jag är inte den som ger nyårslöften, för jag håller dem aldrig. Men jag har trots allt mål med 2013 som jag på ett eller annat sätt vill nå;

*Gå ner i vikt - Wow, denna har man ju inte hört innan. Tror dock jag har hittat nyckeln nu, lchf och träning skall ta mig till min målvikt!
*Slippa skriva ett omprov i någon kurs - Alltså klara alla ämnen i skolan med minst ett E i bakfickan.
*Vara lycklig
*Minska mina frånvaro-dagar orsakade av sjukdom 
*Slappna av mer, våga säga NEJ -Är nog för snäll ofta, tar åt mig mer arbete än vad jag egentligen klarar av. Inte bra varken mentalt eller fysiskt.
*Tro på mig själv och tillbringa tid med människor jag älskar.
Vara en bra flickvän

Musikåret 2012

Har samlat ihop lite låtar som för mig är 2012. Jag har hittat nya musikaliska sidor av mig själv, och som ni märker har min musikstil varit relativt blandad. En nyfunnen favorit är Uno Svenningsson och efter att ha sett bandet Groznyj live i Maj öppnades en helt annan dörr i musikvärlden. Jazz är också en genre jag sakta började utforska, och Fats Waller var den som ledde mig "into the magical world of jazzmusic"
Var också och sniffade på hiphop och rap, fast det är nog inte riktigt min grej trots allt. Trots att texterna i många fall är poetiska, beroende på Vem man lyssnar på.

Wonderful weather

Vet inte riktigt vad det tog åt vädret, men under hela helgen har det ju varit mer eller mindre konstant underbart väder. Så mysigt när solen skiner, och frosten glimmar på tak och räcken. Nu känner man att det börjar bli vinter. det blir kallare och kallare och under nätterna går ju faktiskt temperaturen ner till under 0-strecket.

Igår tömkörde jag och mammsen Kalle. Det gick faktiskt jättebra, han är superduktig farbror Kalle när han vill. Hehe. Och i torsdags hoppade vi! Ja, jag mår bra -jag hoppade faktiskt. Det är kul att hoppa, så länge jag inte måste hoppa högt. Kalle var med på noterna och tvekade bara lite för att sedan hoppa som en raket! Han tycker nog att det är roligt, men han har nog bara lite dåliga upplevelser bakom sig tror jag. Det är antagligen därför han blivit rädd.. Så trist. Lillkillen.
Men för min del spelar det ingen roll att han inte är någon "perfekt" dressyrhäst, att han är lite skrajsen och egentligen antingen för stor eller för liten. Jag älskar min Kalle ändå!

Mitt hjärta

Min pojk med sina söta öron, En riktig åsna är han, stora vita luddiga öron som allt som oftast sticker fram som paraboler i pannan på honom. Nästan alltid glad! Samma som matte, vi är nog lite lika.
Bilden tagen i måndags när vi red ut en kort sväng, upp för en lång backe och ner två gånger för att träna muskler i rygg och rumpa. Och det blev allt träning för mig med, jag som så sällan (tyvärr) står i fältsits får allt kämpa lite för att underlätta det för min Kalle. Hmm .. träna benmuskler på matte med kanske?

Kisses on the bottom

Där har ni min söndag komprimerad i ett tweet. Gjorde ingenting, och sen på kvällen såg jag reprisen av Paul McCartney's "Kisses on the bottom" på TV. Fällde en och annan tår, var så himla fint. Paulie gjorde sina egna versioner av jazzlåtar som han på något sätt hade en connection till. Jag som inte brukar lyssna på jazz, blev helt tagen och det var många känslor inblandade måste jag säga. Väldigt mysko känsla!

Menmen, första praktikdagen avklarad idag. Är helt slut, mina fötter värker och det enda jag tänker på är muttrar och bildörrar. Jisses. Efter jobbet åkte jag till stallet och red också, dels lite bakträning men också dressyr i en extremt lerig paddock. Nöjdish!

I morgon börjar jag 06:30 slutar 15:24. Jag har inte hästen i morgon i allafall, så får se vad jag hittar på...

En verklig sabatsdag

Jag har en sådan där "göra ingenting-dag" idag. Är lika produktiv som ett ruttet ägg. Ont i huvudet har jag också, eftersom jag och datorn har varit supertighta hela helgen. Inge bra alltså..

Jaja men så är det. Skolan har kommit igång PÅ ALLVAR, hade tre prov i veckan. Ett tyska prov, ett elläraprov och ett matteprov. Tyskan kändes bra, men värre var det med matten och elläran.. Det är ett extremt mycket högre tempo i gymnasiet, och jag vet att många i klassen (och däribland jag) har fått problem med detta. Fast jag tror jag börjar förstå hur jag skall göra nu, för att inte hamna efter.

Imorgon drar jag ut på praktik! Volvo TA är det som gäller, karossfabriken. Har fått svetssäkra arbetskläder. Spännande! Lite pirrigt är det, men det går inte att jämföra med första skoldagen på GTG. Bara ett par inlägg tillbaka kan ni läsa om min "nära döden"upplevelse..
Green Days nya album går på repeat, ÄLSKA!

Stengungsund at its best

Yum yum! Trevlig helg!!

Fredag Fredag Fredag

Den här dagen har varit super, truvs så bra med min nya klass och jag VET att det här kommer bli toppen! På måndag drar alla förstaringare till Ramsvik på läger vilket nog kommer bli roligt tror jag. Lära känna varann-läger typ skulle jag tro.

Idag hade vi 'teoretisk problemlösning' fram till lunch vilket var superkul. Olika kluringar och problem som vi jobbade två och två med att komma på svaret till -detta var inte alltid så där jätte lätt. Men kul var det!
Till lunch blev det en underbart god Flygande Jacob. Maten är jättebra på GTG, man äter på restaurang Träffpunkten inne på volvoområdet där inte bara vi utan alla anställda äter. Finns tre eller fyra alternativ som vi inte behöver betala någonting för och oftast något eller ett par alternativ man betalar någon krona eller två extra för (typ hamburgare/kebab/salladsbar). Till maten får man sallad, bröd och dryck. Nomnom! Supergod är maten också, man håller sig mätt!

Nu skall jag träffa minbästasuperdummaknasvän Mungo och ha lite ruuliligt!
Ha en underbar fredagskväll allesammans och om inget annat; TREVLIG HELG!

»Sommarkväll«

Godkväll! Ligger i min otroligt sköna säng och skall sova. Tänkte bara lägga upp lite mysiga sommarkvällsbilder från idag!

Maya fick efter ett par dagars invänjning ta steget ut i friska luften idag. Åh vad hon såg ut att ha kul! Spanade och nosade, gick lite hit -tassade lite dit.
Red också ut med Yvette och Ann Charlotte ikväll. Mysmys!

Qualitytime med sysslingen ♥

Herre jesus vad jag är trött! Gick upp 06:40 i morse vilket är 15 timmar sen nu. Dagen har varit jobbig men rolig, mina fötter är ett värkande tecken på detta.

Testade skyddskläder och tog foto till passerkortet idag i skolan. Kläderna skall vi ha när vi är ute och praktiserar på volvo och när vi har lektioner i verkstaden. Och ett passerkort -ja det har man för att ta sig in på volvos område. Slutade vid halv fyra och åkte in till stan för att träffa världens underbaraste syssling Louise! Jag som är lite allmänt efterbliven visste inte att Kulturkalaset is a ongoing thing så att säga -men det är det. Kändes en del när vi kom in till Brunnsparken det var verkligen SMOCKFULLT med folk!!
Har idag testat på en ny maträtt. Langos, kommer från Ungern. Var gott men kan inte påstå att min mage tyckte om det. Friterat bröd med vitlökssås, rödlök, gräddfil och ost. FETT kort sagt. Så åt faktiskt inte upp det, men rekomenderar alla att smaka!
Tog därefter en snabbtur (en snabbtur som tog en och en halv timme..) in till Nordstan för att kolla efter lite kläder till mig. Kan dock säga att Louise hittade mer till sig själv än vad jag hittade till mig. ;-) Men en snygg tröja fick jag med mig ialla fall, från Gina Tricot.

De som känner mig borde ju vid det här laget veta att kläder inte är min starka sida. Men vem tycker inte om att se åtminstonde lite bra ut? Raise your hand, ladies and gentlemen..
Eftersom det är så fint väder blir det en somamrbild, Kalle och klöverm ♥

Jag lever! Wohoo!

Sitter med en varm kopp the i handen och pustar ut efter dagen. Suckar lite över att det nya teet jag köpte förra veckan inte smakar mer än vad det gör,men det är gott så dricker ändå. Sånna där småproblem nivet.

Dagen har flutut på bättre än väntat faktiskt, var rejält nervös i morse och räknade inte med något annat än döden. Så det gick alltså bättre än mina förväntningar -logigiskt eller hur?
Samlades utanför porten och alla deltagare (inte elever alltså, tydligen är vi inte det. GTG kallar oss istället deltagare) gick in genemnsamt. Delades in i klasserna och jag hamnade med ett till synes roligt gäng, 32 elever varav 5 av dem är tjejer. Med mig inräknat alltså. Ganska praktiskt att vara få tjejer, man sökte ju sig till varandra direkt så att det där med att ta kontakt var ju inget problem alls! Väldigt skönt.

Slutade "tidigt" alltså vid klockan 15 och tog bussen in till Hjalmar Branting för att handla lite. Kalender, lås till skåpet och anteckningsblock blandannat. Vuxenpoäng? Nja kanske inte, men nödvändigheter. Maya fick en fin sele också. Talar om katten Maya alltså. Hon är innekatt men tänkte att så fort hon vant sig vid selen skall hon få gå på promenader utomhus.

Är så trött så jag tror jag går under, och ändå sitter jag här? HUR nödvändigt?

Kissemiss

Men gud det här är ju hemskt. Har alltså lyckats hålla mig borsta från min överprioriterade blogg i flera månader. Sen har jag lite tråkigt och lullar runt på nätet -PANG- fällan slår igen.
Det är lite beroendeframkallande det där med att blogga. Plötsligt känns det som ett måste, fast man kanske ibland inte vill. Suck. Jaja här är jag i alla fall!

Lille Skutt kaninen som fanns hos oss i 8 år gick bort i April i år. Saknaden är fortfarande jättestor, men så  dök Maya upp som en liten tröst. Maya är en katthona, 12 år gammal, som har bott hos oss sedan slutet på Maj. Hennes gamla familj kunde inte ha kvar henne så nu bor hon hos oss. Världens finaste Katt! Verkligen, har aldrig egentligen tyckt om katter men Maya fångade mitt hjärta. Ligger mest och sover visserligen, hittar alltid någon människa att gosa ,ed eller något knä att sova i. Gosaplutten!